Emma Olbers

Talare Stockholm Design & Architecture Talks

Emma Olbers

Emma Olbers är inte bara en av Sveriges mest uppskattade formgivare, hon är också en av branschens tydligaste röster i samtalen kring hållbarhet och miljöarbete.

Under Stockholm Design Week har hon mottagit inredningsmagasinet Elle Decorations Award för Årets Designer, en av hennes flera utmärkelser senare tid, och här ute på Stockholm Furniture & Light Fair har hon bl a deltagit i två paneldebatter om framtidens hållbarhetsarbete på scenen i Stockholm Design & Architecture Talks.

Vad fäster du för avseende vid de här priserna?

– En jättestor ära och väldigt kul. Eftersom jag jobbar mycket med hållbarhet och 2020, enligt Johan Rockström (debattör, författare och professor i miljövetenskap) är Sanningens År känns det extra fint att Elle premierar en designer med fokus på hållbarhet.

Det senaste året har Emma varit involverad med inredning, färg- och materialval för Ersta nya sjukhus i Stockholm. Ett jättestort projekt i samarbete med Tengbom arkitektbyrå. Hon har också ritat på nya produkter som lanseras nästa år.

– I år presenterar jag inga nyheter på mässan utan är mest här för att prata. Debatten på Design & Architecture Talks är på temat hur vi ska sänka utsläppen med 50 % till år 2030 och under allmänhetens dag på lördagen föreläser jag om ”Hur vi inreder hållbart”. (Med facit i hand kan vi rapportera att intresset för föreläsningarna var rekordstort, fullt i salongerna och massor av frågor efteråt).

Känns det som att du mer och mer är på väg att bli branschens ansikte utåt i de här frågorna?

– Ja, verkligen. Det är roligt, speciellt som jag tycker det här är så viktigt och då spelar det inte så stor roll vem som hamnar i rampljuset, bara ämnet gör det.

Att företag och institutioner tvingas ta det här på allvar råder det ingen tvekan om, men har du någon uppfattning om hur den enskilde privatpersonen funderar kring detta?

– Jag tror att vi alla konsumenter måste börja tänka på vad saker innehåller och med stor sannolikhet måste börja betala mer för möbler än vad vi gör idag. Vi går tillbaka till farfars tid då man kanske köpte ett klädesplagg eller en möbel som kostade tio gånger så mycket som idag, men då köpte man å andra sidan inte lika många utan behöll dem längre.

Emmas intresse för hållbarhetsproblematiken väcktes i unga år. Hon är femte generationen i en jordbruksfamilj och uppvuxen nära naturen i ett hem där hon levt med gamla möbler och kläder och på nära håll själv sett hur de slits. Nu har hon som sagt länge varit en av branschens drivande krafter i ämnet, tycker hon att det går för långsamt framåt eller börjar det äntligen hända något.

I en intervju med Elle Decoration lät det otåligt när du sa att det varit mycket snack och att det nu är dags för lite verkstad.

– Precis. Jag har ju jobbat i flera år med många svenska producenter och tycker att det togs ett hopp när senaste ISO-förändringen genomfördes och Svanen-märkningen uppdaterades. Snacket har ökat betydligt de senaste ett och ett halvt åren. Inför förrförra julen minns jag att jag pratade om att det skrevs för lite artiklar i de stora dagstidningarna och fick då svar att ämnet inte genererade några klick. Nu i julas lät det helt annorlunda, det har ändrats mycket och det är nu vi måste börja arbeta på allvar, speciellt som vi lovat sänka våra utsläpp med 50 % till 2030! Om vi ska nå det målet får verkstaden sätta igång att gasa på.

– Det viktigaste är att vi får cirkulära materialflöden. Materialet är kärnfrågan, poängterar Emma, eftersom materialet står för ca hälften av en möbels totala utsläpp. Material med låga utsläpp som går att underhålla och att återvinna  är att föredra.

– Yrket designer är att vara problemlösare. Vi är kreativa och om vi får ett regelverk är det ju lätt för oss att förhålla oss till det. Då kommer möblerna förmodligen också att se annorlunda ut.

Kan mässan och branschen göra ännu mer för att aktualisera dessa frågor?

– Det är vi tvungna till. Jag har nyss läst en rapport om kläder i Europa. Idag köper vi 23 klädesplagg per person och år, men vi behöver gå ner till tre! Då förstår man att kvalitén måste höjas och att vi kommer att laga och underhålla i större utsträckning än nu. Verklighetens gatubild kommer att se helt annorlunda ut och det måste avspeglas på mässan, kanske med en avdelning för recycling och reparation. På några platser i Sverige finns det redan återbruksgallerior, affärscentrum som erbjuder återvunna produkter och möjligheter att få sina gamla saker lagade. Sådana företag behöver synas och bygga upp nätverk. Så A-hallen kanske får fyllas med hantverkare eller något. Jag bara spånar, men man bör ju anpassa sig efter hur det ser ut i samhället.

Till sist ställer vi den obligatoriska frågan; vad tycker du personligen om Stockholm Furniture & Light Fair?

– Jag älskar den här veckan, det är en härlig mötesplats som man vill ska ligga i framkant.