Daniel Svahn New goodies but oldies

Formgivaren bakom gästutställningen New goodies but oldies

Daniel Svahn

Formgivaren Daniel Svahn har under årets Stockholm Furniture & Light Fair iklätt sig en lite ny roll. Nämligen som upphovsman och kurator till en egen utställning. Daniel, har efter tio år som verksam designer, återvänt till skolbänken och är snart klar med sin Masters-utbildning i inredningsarkitektur och möbeldesign på Konstfack i Stockholm.

–  För mig handlar utbildning om att bryta gamla mönster i sig själv och inte stå och trampa vatten utan tänka vidare och nytt. Det har jag verkligen fått göra, inte minst i det här projektet som handlar väldigt mycket om materialupcykling, dvs det som betraktas som skräp, speciellt i den offentliga sektorn. Där det saknas system för vad man gör med möbler som anses förlegade, det slängs väldigt mycket och köps nytt.

Därav namnet på den här utställningen ”New goodies but oldies”?

– Precis. Det finns företag som sysslar med andrahandsmarknad för kontorsmöbler, men de har problemartiklar som de inte kan rekonditionera tillräckligt bra, t ex laminat – bordsskivor med naggade kanter. Och det är dessa jag tagit tillvara på och använt här i utställningen, som är ett samarbete med Nacka kommun, där vi försökt tänka ut nya alternativa system som inte nödvändigtvis behöver minska ekonomisk tillväxt men ändra förutsättningar för hur vi utvinner och använder material.

Daniel säger att han ”snöade in” på allt svinn, allt som bara slängs. I utställningen visar han hur han tagit sig an utmaningen att skapa något nytt av uttjänta laminatskivor.

– Det är 14 bordsskivor jag fick låna av Nacka stadshus. Briefen var att göra tre sittmöbler som kunde representera tre flöden under en arbetsdag. Jag ville göra det så okomplicerat som möjligt, men ändå ge dem en karaktär. Och det har jag lyckats med, tycker jag.

Vilket gehör ha du fått?

– Folk gillar ju generellt tanken om återbruk och om hur vi kan hitta alternativa modeller kring det existerande systemet. Många ser detta som en frisk fläkt.

– Jag som produktdesigner måste kunna jobba vidare med återbrukat material och mer åt andrahandsmarknaden och inte bara producera nytt hela tiden.

– Det är väldigt mycket på gång i det här, såväl i min generation som i att utbildningarna undervisar i det. Mycket har kommit ur Greta Thunberg och hela hennes rörelse, vilket påskyndat utvecklingen. Tänka smart och göra rätt materialval.

– Den största utmaningen för oss är att sprida kunskap och inspirera till att jobba med andrahandsmarknaden och kanske komma in som designkonsult och rita saker på projektbasis när kontor ska flytta, att man tar med sig sina gamla möbler, förnyar dem och fortsätter använda dem.

– Det är också en politisk fråga om hur vi ska ta hand om de här problemen. Det finns inte några direkta tjänster för detta. Och det kan innebära nya yrkesfunktioner för oss designers där i har mycket att göra för att påverka förändring. Det handlar inte bara om möbler, utan om system och upplevelser. Vi behöver mer kreativt folk på många olika instanser.

– Jag tror att vi i Skandinavien ligger ganska långt fram, men det är långt kvar. Man kanske klappar sig själva på axeln även för småsaker, men de är i varje fall ett steg i rätt riktning. Intentionerna och ambitionerna finns.

Stockholm Furniture & Light Fair:s betydelse för allt det här och för dig personligen?

– Jag älskar mässan. Det är en underbar smältdegel att träffa folk. Väldigt spännande och  mycket kul att se.